I ärlighetens namn trodde jag att den här diskussionen var över, men jag hade helt fel. För varje gång jag tror att den är över, ligger den och pyr under jorden för att sedan blossa upp igen som en (liten) skogsbrand. Och nu har HR Norge tagit upp debatten igen och säger att det är fel ämne som diskuteras. Jag vet inte vilket ämne de vill att vi ska diskutera, eftersom artikeln är gömd bakom en betalvägg som jag inte tänker betala för.
Vad jag kommer att diskutera: Ingenting egentligen, bara en liten hyllning till hemmakontoret
Hemmakontoret, det vill säga. Det är något som de flesta känner till, särskilt de av oss som sitter bakom ett kontorsskrivbord. Hemmakontor och hybridkontor är inget nytt, men vi blev först bekanta med dem under pandemin och flera omgångar av restriktioner. Sedan dess har det fungerat som varje kontorsråttas favoritflykt från de dagar då vi bara behövde en paus från den irriterande personen som sitter bredvid oss på kontoret.
Men från skämt till allvar. Det har inte bara blivit en räddare i nöden när man behöver lite tid för sig själv. Hybridkontoret har också gjort det lite enklare att organisera vardagen. Ibland har man inte så mycket tid efter jobbet, och då kan hemmakontoret hjälpa till.
Vardagen är en sak, men ibland behöver man lite hjälp på traven för att få arbetsdagen att flyta på. De där dagarna när du har fullt upp med arbetsuppgifter och bara behöver låsa in dig i ett rum för dig själv och koncentrera dig. Och inte minst: att få en paus från den där irriterande grannen på kontoret.
Några för- och nackdelar
Fördelarna är något vi alla gillar, även när det gäller att arbeta hemifrån. Jag berörde bara en av dem, nämligen produktivitet. Ökad produktivitet är bra när du behöver få något gjort snabbt efter jobbet, eller när du har extra mycket att göra på jobbet. Och det för mig till den så kallade "balansen mellan arbete och privatliv". Du slipper den där jäkla pendlingen, vilket innebär att du får mer tid över för den del av ditt arbetsliv som handlar om livet.
En sak som folk kanske inte tänker på så mycket är att det kan vara en fördel när du rekryterar. För många unga människor, upptagna människor, introverta eller kanske bara människor som gillar att bära pyjamasbyxor, kan ett jobb utan möjlighet till hemmakontor vara helt otänkbart. Och dessa människor har ofta en hel del värdefullt att erbjuda också!
Hälsosammare arbetsplatser är en annan fördel. Det är ju trots allt hela anledningen till att hemmakontor blev vanliga från första början. Ibland är man lite av en fegis. Inte så illa att du inte kan arbeta, men tillräckligt illa för att det är skönt för dina kollegor att du inte är där. Och det för mig till den sista fördelen som vi ska nämna, nämligen lojala medarbetare. Det är rimligt att anta att människor stannar längre på ett jobb där det är lite smittsamt. Eller hur?
Det finns vissa fördelar, men så finns det också de dumma, dumma nackdelarna. Den första är att det kan skada arbetsmiljön och kulturen. Det är ju svårt att bygga en bra kultur om det inte finns någon på kontoret. Men då måste det finnas många som arbetar hemifrån, och det kan tyda på en ganska dålig kultur i botten. I så fall kan det vara bra att få en paus från den där irriterande grannen på kontoret.
Bra arbetsförhållanden är inte något som alla har hemma. Den ergonomiska stolen och det höj- och sänkbara skrivbordet i det öppna kontorslandskapet är så bra. Kanske är det annorlunda att sitta i en knölig soffa med laptopen i knät? Kanske är inte heller den lilla lägenheten full av inspiration och kollegor att spela boll med? På så sätt kan en kreativitetsdipp också vara en nackdel.
Men vad tänker jag på?
Kort och gott: jag tror att ett hemmakontor kan vara hur bra som helst. Dubbelt så bra, faktiskt. Men det är inte för alla, och det finns vissa grundläggande krav för att det ska fungera. Låt oss ta en titt på några av dem innan vi avslutar.
Först och främst måste arbetsplatsen ha en bra kultur. Människor måste trivas med sina jobb. När de gör det, kommer de vanligtvis att vilja prestera för den plats de går till varje dag. Om de inte presterar bra på kontoret finns det inte heller någon anledning för dem att tro att de löser uppgifter som Harry Hole löser mysterier.
Det borde nog inte vara så att det är hemmakontor hela tiden heller, för då blir det, som jag nämnde längre upp, svårt att bygga en riktigt bra kultur, eller en familj om man är en "crazy cool" arbetsgivare. Jag tycker att det snarare ska vara ett alternativ för de dagar man behöver det, eller när vardagen inte riktigt fungerar. Med andra ord, undantaget snarare än regeln.
I vissa fall kan det också krävas att vissa medarbetare anpassas utifrån olika behov eller svårigheter, och det är helt okej så länge jobbet blir gjort.
Så låt mig avsluta med att säga att det fungerar att arbeta hemifrån. Det är en joker för produktiviteten. Oavsett om du använder det som en liten stuga för koncentration, ett pyjamastempel eller ett tankevalv, så ja, ha ett hemmakontor. Kanske blir det lite av en lättnad att komma tillbaka till den där irriterande grannen på kontoret?
PS: Det här blogginlägget skrevs i ett hemmakontor på en dålig soffa utan skrivbord, och jag hade gott om tid att göra ärenden när jag var klar (jag åkte till helvetet på jorden - Storo Storsenter i Oslo - för att köpa sängkläder). Men jag tycker ändå att det gick ganska bra.
