|
Sammanfattning
|
Många anställda är inte nöjda med sin onboarding. 74 % av dem, faktiskt. Och det är inte allt. 54 % säger att den var alldeles för inriktad på administrativa uppgifter. Så vad betyder det? Har onboardingen gått för långt? Det här är något att fundera på.
Varför är så många missnöjda?
Att börja ett nytt jobb är läskigt, och ofta överväldigande. Det tycker jag i alla fall. Och när många svenska företag dessutom skickar dig en 40-sidig handbok du "måste" lära dig under första veckan, blir det mycket. Så mycket att det börjar kännas som läxor (de trodde man var klar med efter skolan).
Och det stannar inte där. Dessutom kommer en oändlig rad av bli-kända-aktiviteter, visningsrundor och (ve och fasa) administrativa uppgifter. Jag känner svetten på pannan bara av att skriva det här. Betyder det att vi faktiskt har gått för långt? Tja, kanske.
Men det blir lättare att komma in i kulturen om man lär känna de man ska tillbringa den mesta tiden med. Det tycker jag i alla fall. Undersökningar visar också att svenska anställda förväntar sig att snabbt komma in i kulturen och komma igång med jobbet.
Kan en intensiv onboarding faktiskt vara bra?
Om det är sant att de flesta svenskar vill komma snabbt in i arbetskulturen och bli produktiva, måste en omfattande onboarding vara bra. Eller? Jag tror inte det är en dålig idé, men precis som med allt annat måste det göras med måtta.
Jag tror att ett onboarding-program bör vara ganska omfattande, men spridas ut lite mer. Då får man en bra introduktion till den nya arbetsplatsen utan att det känns helt överväldigande. Att börja ett nytt jobb är ju överväldigande nog i sig.
Man behöver inte heller starta onboardingen redan första dagen. Preboarding-fasen är lika viktig. Du vet, tiden innan du börjar det nya jobbet. Redan då kan du som nyanställd börja lära känna dina nya kollegor, och särskilt de i ditt team. Det kan lätta trycket den första veckan och framåt.
En checklista kan också göra jobbet enklare, både för den nyanställda och för den som anställer. Det är trots allt enklare att hålla koll när man har en lista över vad som ska göras.
Så vad ska man göra?
Sammanfattningsvis tror jag att en omfattande onboarding-process kan vara bra, så länge man inte överdriver det eller försöker göra allt på en gång. Sprid ut det, håll det hanterbart, och låt den nyanställda faktiskt lära känna sina kollegor, arbetsuppgifter och rutiner. Och kom ihåg – det här är inte en uppgift man blir klar med efter två veckor. En lyckad onboarding pågår ofta lika länge som provanställningen, och kan gärna vara längre. Informella uppföljningssamtal är en del av onboardingen som med fördel kan pågå ett helt år. Så ja, kör en stor onboarding, men ta er tid och skräm inte den nyanställda med oändliga att-göra-listor som ska klaras av under första månaden.
Vanliga frågor
- Varför är så många anställda missnöjda med sin onboarding?
-
74 % av de anställda är inte nöjda med sin egen onboarding, och över hälften tycker att den styrdes för mycket av administrativa uppgifter. Mycket av detta beror på att företag pressar in handböcker, bli-känd-rundor och blanketter i en hektisk första vecka.
- Betyder det att onboardingen borde vara kortare och mindre omfattande?
-
Inte nödvändigtvis. Svenska anställda vill gärna komma snabbt in i kulturen och jobbet, så en viss intensitet är ofta rätt. Utmaningen ligger i timingen, inte i omfattningen.
- När bör onboardingen egentligen börja?
-
Redan i preboarding-fasen, alltså tiden innan den nyanställda börjar jobbet. Då kan den nyanställda lära känna sina kollegor i förväg, vilket lättar trycket den första veckan.
- Hur länge bör en onboarding-process pågå?
-
Gärna lika länge som provanställningen, och med fördel ännu längre. Informella uppföljningssamtal kan till exempel pågå ett helt år efter start.