H̶u̶m̶a̶ F̶u̶n̶d̶e̶r̶a̶r̶ Huma Sörjer: ett minnestal om tidsredovisning i Excel

Vi är gänget i Huma, och nu står vi framför denna församling för att ta farväl av en gammal vän. En vän som vi har funderat mycket över. En vän som vi aldrig helt har litat på. En vän som vi inte är så ledsna över att förlora. Och en vän som vi har ägnat många timmar åt att försöka förstå. Excel, vi ska aldrig föra in timmar i dig igen.

Men du har ju varit till hjälp för många över hela världen som aldrig har haft ett särskilt system för tidrapportering. Även om du lät folk skriva in timmar i dig, lät du också många löne- och ekonomiansvariga träna sin koncentration. För de var verkligen tvungna att ha full kontroll när de gick igenom dina många kalkylblad för att se till att varenda anställd skulle få en lön som motsvarade arbetstimmarna. Och det är inte precis enkelt.

”Du var ett mångfacetterat system. Kanske lite kantigt. Inte direkt ’festens mittpunkt’.”

Man kan säga mycket om dig, Excel, men ingen kan säga att du var enkel. Du var ett mångfacetterat system. Kanske lite kantigt. Inte direkt ”festens mittpunkt”. Du var komplex och ibland svår att förstå.

Trots bristen på feststämning har vi många minnen tillsammans, Excel. Som alla de gånger jag inte förstod dina formler och allt bara blev en enda röra. Eller de gånger jag skrev in fel och hela arket raderades.

Vi kan inte räkna alla de gånger då vi har haft 15 olika uppgifter på en dag och våra trötta hjärnor inte har en chans att komma ihåg två-tre av dem. Eller alla de gångerna vi skulle hitta rätt schemalista i ett hav av andra listor, kopior av listor och testversioner av samma listor.

”Det har varit frustrerande, men vi har i alla fall fått många timmar och minnen tillsammans.”

Eller alla de gångerna vi har lagt ner massor av arbete i dig, för att sedan upptäcka att vi inte har sparat på länge. Det var alltid då du bestämde dig för att krascha och radera allt arbete.

Det har varit frustrerande, men vi har i alla fall fått många timmar och minnen tillsammans. Vi känner nog varandra bättre än de flesta nu – på gott och ont.

Du har betytt mycket för både oss och många andra världen över. Mycket frustration, förvirring och, inte minst, mycket huvudbry. Nu skickar vi ut dig till de eviga jaktmarkerna, min vän. Må du tjäna människor bättre där du nu ska, än vad du gjorde här. Ja, vi har nog tillbringat mer tid tillsammans än vi skulle önska, men nu är allt över. Vila i frid, gamle örn. Du är på en bättre plats nu.